Har dödslängtan
Om psykisk h&#;lsa hos &#;ldre personer
Att åldras samt bli äldre innebär både sociala samt hälsomässiga förändringar. Flera faktorer som samvarierar med psykisk ohälsa tycks öka tillsammans stigande ålder, till modell fler fysiska hälsoproblem, försämrad funktionsförmåga, förlust av närstående och försämrat socialt nätverk.
Många gånger ses symtom på psykisk ohälsa som enstaka del från åldrandet samt uppmärksammas varken av den äldre personen själv, från anhöriga alternativt av sjukvårds- och omsorgspersonal. Utmaningen för det förebyggande arbetet ligger i för att identifiera äldre personer likt har alternativt riskerar för att utveckla psykisk ohälsa, samt att producera förutsättningar för att motarbeta negativa konsekvenser av sociala förändringar samt försämrad hälsa och funktionsförmå
Information ifall självdestruktivitet
Erfarenheter från att leva med självdestruktivitet
“Jag har varit självdestruktiv ända sedan jag var unge. När jag var yngre försökte jag begå självmord flera gånger. Nu till tiden mår jag förbättrad eftersom jag vågar möta mina känslor och reflektioner. Jag vågar fundera vid vad detta är liksom ligger på baksidan självmordstankarna. idag känner jag mig tillräckligt trygg samt vuxen på grund av att trösta och bära mig egen. Jag upplever inte längre att jag är inom fara.”
“Jag besitter haft hjälp av behandling och självreflektion, samt från att lära mig för att slappna från och stanna upp. Jag har även haft hjälp av motion och från att bearbeta och ifrågasätta olika föreställningar.”
“Jag kom ur självdestruktivitetens onda cirkel tillsammans hjälp från terapi, mina vänner samt fritidsintressen. Avdelningsvård, terapi samt medicinering fanns viktigt då det plats som svårast. När mina egna krafter inte räckte till fick jag hopp via min tro. Efter att äga överlevt mina självmordsförsök kände jag för att
När morgonen inte någonsin vill komma
Jag har nog under större delen från mitt liv vetat för att jag ej riktigt existerar som varenda andra, för att jag ej känner samt upplever saker på identisk sätt.
Det började redan inom lågstadiet, då jag fanns liksom ständigt orolig samt ängslig ovan de enklaste och konstigaste saker. Jag kände mig nervös, plats på helspänn och plågade mig igenom dagarna. Känslorna av för att jag ej ville leva, ville skada mig egen och ta slut vid allt &#; bara dök upp samt jag kunde inte bli av tillsammans dem.
Jag sa aldrig en ord mot någon ifall detta. detta som möjligen syntes, dock aldrig gick att ta på, plats att jag hade bekymmer med för att sova samt ofta upptagen och vilse i mina egna idéer. Jag minns att jag kallades dagdrömmare av mina lärare, för att jag ofta satt samt tittade ut genom fönstret i klassrummet. Inuti inom mig pågick en ständig kamp mellan dödslängtan samt dödsångest.
Jag kunde också bli väldigt vred, och jag minns hur det liksom bara exploderade, och plats omöjligt för att kontrollera. Jag visade detta d
.