Elektronegativitet vatten
Ett viktigt term för för att förstå bland annat polaritet är elektronegativitet. Detta kunna man yttra är ett atoms förmåga att dra åt sig elektroner. ifall ämnet besitter en upphöjd elektronegativitet sålunda kommer den att dra mycket inom elektronerna inom de bindningar den fullfölja till andra ämnen.
Elektronegativitetsskalan
Efter en stort antal experiment besitter man bekräftat en skal över elektronegativiteten för varenda atomslag, vilken kallas till Pauling-skalan. Ni kan titta Pauling-skalan applicerad på en periodiskt struktur här. Ämnena med högst elektronegativitet ligger i periodiska systemets övre högra hörn, och dem med lägst elektronegativitet ligger längst ned till vänster. På bas av för att skalan förändras långsamt ifrån vänster mot höger samt upp mot ned således kan man göra ett uppskattning vid elektronegativiteten hos ett material om man känner mot elektronegativiteten hos ett något som ligger nära eller är i närheten ämne. Läs mer angående detta inom vår skrivelse om trenderna i detta periodiska systemet.
Bindningstyper baserat vid elektronegativitet
- av Magnus Ehinger
Från rent kovalent bindning till jonbindning
Olika atomer drar till sig elektroner olika mycket. Detta kallas för att de besitter olika elektronegativitet.
- Ju starkare laddning valenselektronerna känner av, desto högre elektronegativitet.
- Ju mindre atom, desto högre elektronegativitet (eftersom valenselektronerna känner av kärnladdningen mer).
Exempel:
- Fluor existerar det maximalt elektronegativa ämnet, har ett elektronegativitet vid 4,0.
- Syre existerar det näst mest elektronegativa ämnet – 3,4.
- Kväve, klor också många elektronegativa.
- Alkalimetaller samt alkaliska jordartsmetaller väldigt lite elektronegativa – snarare existerar de elektropositiva.
| → Atomradie minskar → Joniseringsenergi ökar → Elektronegativitet ökar → | ||||||||||||||||||
| Grupp | ||||||||||||||||||
| Period | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 1 | H 2,1 | He | ||||||||||||||||
| 2 | Li 1,0 | Be 1,5 | B 2,0 | C 2,5 | N 3,0 | O 3,4 | F 4,0 | Ne | ||||||||||
| 3 | Na 0,9 | Mg 1,2 | Al 1,6 Ny skala skriver om skolboken i kemiSå kallad elektronegativitet är ett av dem mest välkända modellerna för att förklara varför kemiska reaktioner sker. Chalmers-forskaren Martin Rahm omdefinierar nu elektronegativitet i grunden med ett ny, mer omfattande, skala. Teorin kring elektronegativitet beskriver hur starkt olika atomer attraherar elektroner. tillsammans med hjälp från elektronegativitetsskalor förmå man snabbt, utan kvantmekaniska beräkningar alternativt spektroskopiska studier, förutspå enstaka ungefärlig laddningsfördelning i olika molekyler samt material. Detta är många viktigt för förståelsen från alla möjliga typer från material samt för för att kunna designa nya. Elektronegativitet är en centralt idé som dagligen används från kemister samt materialforskare över hela världen. Konceptet äger sitt ursprung i den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius undersökning på talet, och lä Jag har inom uppgift för att lista ut vilka från några ämnen är vattenlösliga; | |||||||||||||||